Första fiskebåten gick ut 04:30, de var för övrigt bara två som gick ut. Den första kom in kl 05:20, jag hälsade glatt på mannen som knappt bemödade mig en blick utan tog sin fiskekorg och stegade raskt till sin fiskebod.
Den andra båten kom en halvtimme senare och här mötte jag en glad pensionär som istället knappt ville sluta prata. Han visade mig sin knappa fångst, två abborrar, beklagade sig sakligt över det dåliga fisket. Vi gick igenom flundrans temperaturkänslighet mm. Han visade stolt upp sin fiskebod som han ärvt av far sin 1962. Förrummet var fyllt av verktyg och allehanda garn. Han öppna dörren till ”sovrummet”. Kaminen värmde och kaffevattnet var varmt. ”Det här är min bästa plats på jorden”, sa han och plirade med ögonen. När frun är med brukar jag efter fisket knacka på dörren innan jag stiger på och säga: ”klä på dig, nu kommer jag”.



Den sk ”Lystången” är en gammal ”fiskefyr” som de äldre fiskarna eldade för att visa väg hem för de aktiva fiskarna. Hade fiskelyckan varit god fick de lön för sin möda, annars bättre lycka nästa gång…
Fina historier, Ulrika. Och underbara bilder.
GillaGilla